| 
Att ha koll på arbete och ekonomi är grunden för ett
lönsamt byggande.
BYGGLEDARNA - utför samtliga tjänster inom ekonomiuppföljning
och rapportering av en byggnadsentreprenad.
Betalning enligt kontrakt Betalningsansvar
vid generalentreprenad Debitering
av ändringar och Tilläggsarbeten Rubbade
förutsättningar Ersättning
på grund av Hävning Säkerheter
Skadestånd
Rapportering
Att behålla överblicken över ekonomin och entreprenadens
framåtskridande är mycket viktigt. BYGGLEDARNA administrerar
entreprenader så att ekonomiska siffror hela tiden finns tillgängliga
och rapporteras. Vidare kan beställaren få upplysningar ur
byggdagbok och byggmötesprotokoll på ett för honom relevant
och förståeligt sätt.
BYGGLEDARNA följer upp tidplaner och prickar av arbetenas fortskridande
samt observerar betalningsdagar, preskription, anmälningar, ändringar
och tillägg. Nedan följer ett antal faktorer som påverkar
ekonomin i en entreprenad, och hur de regleras i AB92.
Betalning av kontraktssumman
Betalning av kontraktssumman förutsätts normalt ske
enligt betalningsplan. Om betalningsplan saknas så har entreprenören
i vart fall rätt till dellikvider, i relation till utförda arbeten,
enligt vad som sägs i AB92 6§10.
Betalningsplan
AB92 definerar betalningsplan som "handling innehållande föreskrifter
om den ordning som gäller för betalning". AB92 ställer
inga formella krav på hur en betalningsplan bör utformas. Dock
säger AB92 6§10 att betalningsskyldighet skall lösas ut
med faktura, och AB92 6§15 att arbeten upptagna på faktura
skall vara utförda.
Faktureringsplan
Som alternativ till betalningsplan kan parterna enas om en faktureringsplan
som reglerar när visst arbete får faktureras. Således
kan entreprenören få betalt straxt efter att ett arbete är
utfört.
Fakturering
I AB92 anges inte hur ofta fakturering får ske. Praxis är dock
att man fakturerar en gång i månaden. Det går dock utmärkt
att avtala om att fakturera oftare.
Betalningstid
Om inget annat sägs i kontraktshandlingarna så skall betalning
ske inom en månad efter mottagandet av faktura.
Betalningsansvar vid Generalentreprenad
Normalt sett är beställaren betalningsansvarig gentemot entreprenören
för entreprenadsumman (d.v.s. kontraktssumman plus ersättning
för ändringar och tilläggsarbeten och eventuellt krav avseende
skadestånd). I en generalentreprenad är generalentreprenaden
beställare gentemot sina underentreprenörer. Generalentreprenörens
beställare - byggherren - har alltså inget avtalsförhållande
med underentreprenörerna. Byggherren har alltså heller inget
betalningsansvar gentemot dessa.
Om det förekommer krav på att byggherren skall vara betalningsansvarig
gentemot underentreprenörerna, är det viktigt att klarlägga
betalningsansvaret. Skall ansvaret avse kontrakts- eller entreprenadsumma?
Skall det gälla ifall generalentreprenören går i konkurs?
Det bör också klarläggas hur fakturor normalt attesteras,
om generalentreprenören skall attestera bör en tidsgräns
skrivas in, för att undvika att fakturor anhopar sig hos generalentreprenören.
Ifall byggherren kräver en månads betalningstid på fakturor,
efter attest, bör det specificeras hur kredittiden minskas ur underentreprenörens
perspektiv ifall då generalentreprenören inte attesterar, och
vidarebefordrar fakturorna, inom föreskriven tid.
Det kan ofta bli enklare att avtala om säkerhet mellan parterna,
istället för att byggherren skall överta betalningsansvar
gentemot underentreprenörer.
Debitering av ändringar och
Tilläggsarbeten
Regler för debitering av ändringar och tillägg finns i
AB92 6§§1-5 och §§7-9. Grundprincipen är att
parterna i sitt avtal reglerat metoden för prissättning av ändringar
och tillägg, är utöver AB92 flera berörda kontraktshandlingar
av betydelse för hur värdet av ändringar och tillägg
skall beräknas.
Rätt att debitera, skyldighet att kreditera
I AB92 6§1 fastslås entreprenörens rätt
till ersättning för tilläggsarbeten, och hans skyldighet
att kreditera för avgående arbeten. I ändringsarbeten
ingår, enligt begreppsförklaringarna i AB92, avgående
arbeten.
I AB92 6§2 fastställs att entreprenören kan ha rätt
till ersättning för redan utfört arbete som inte blir till
avsedd nytta. Om till exempel entreprenören har målat en vägg
med kulör enligt beställningen, och beställaren sedan kommer
med en ändring som medför att väggen skall målas
om, så har entreprenören givetvis rätt till ersättning
för såväl ändringen som den redan genomförda
målningen.
Vid omfattande krediteringar har entreprenören rätt till viss
ersättning för den vinst det avbeställda arbetet skulle
ha gett. detta är reglerat i AB92 6§9. Entreprenören skall
omgående meddela om en avbeställning medför att krav på
ersättning, med ett senare precicerat belopp, kommer att ställas.
Prissättning av ändringar och tillägg
I AB92 6§4 är grundregeln att värdet skall beräknas
genom avtalad á-pris lista. Om inget annat överenskommits
skall ersättning utges enligt självkostnadsprincipen, på
löpande räkning, med ett påslag för entreprenörsarvode.
Man kan även avtala om ett fast pris för varje ändring
och tillägg för sig.
Preskription
Fakturering av ändringar och tilläggsarbeten skall göras
inom den i AB92 6§13 fastställda preskriptionstiden, sex månader
efter godkänd slutbesiktning (i AFU96 fyra månader). Ett anspråk,
det vill säga ett skriftligt krav utan specificerat belopp, kan lämnas
inom den sagda tiden om kraven avser i AB92 6§§2-3 nämnda
arbeten, eller om krav på sådan ersättning inväntas
från underentreprenör.
Rubbade förutsättningar
I AB92 6§3 ges möjlighet för entreprenören att utfå
ersättning för så kallade rubbade förutsättningar.
Här avses sådana ändringar och tilläggsarbeten som
rubbar förutsättningarna för att utföra kontraktsarbetena
på ett förutsatt, kalkylerat, sätt. Det kan vara fråga
om en större mängd mindre och dåligt planerade ändringar
och tilläggsarbeten som beställts med kort varsel, eller på
dåliga handlingar. Det kan också röra sig om enstaka
större arbeten som beställs utan att man haft möjlighet
att planera in dem i tidsplaneringen. Ändringar och tillägg
av denna art kan ge oplanerade avbrott och störningar som påverkar
produktiviteten på grund av väntetider, ställtider och
omlokalisering av resurser.
Entreprenören måste påvisa ett samband mellan sådana
ändringar och tillägg som avses ovan, och den ökade kostnad
som han yrkar ersättning för. Entreprenören måste
skriftligen lämna krav på ersättning redan när störningen/rubbningen
kan förutses. I praktiken bör entreprenören göra en
anmälan om ersättning för rubbning och krav på ersättning
redan när de första ändringarna/tilläggen lämnas
in. Denna anmälan förnyar han sedan under entreprenadtiden vartefter
nya ändringar och tillägg inkommer. Något belopp behöver
inte anges i en sådan anmälan.
Ersättning på grund av Hävning
Om beställaren utan avtalsenlig grund häver avtalet har entreprenören
enligt AB92 8§1 rätt till skadestånd. Ett skadestånd
skall i detta fall omfatta ersättning för nedlagda kostnader,
utfört arbete och den vinst som entreprenören skulle ha fått
om han skulle ha fått slutföra entreprenaden enligt kontraktet.
Säkerheter
I AB92 fastställs inte någon skyldighet för part att ställa
säkerhet för sitt åtagande. Förutsättning för
att part skall vara skyldig att ställa säkerhet är att
det skrivs in i avtalet genom föreskrift i AF-delen, krav i förfrågningsunderlaget
eller klausul i kontraktet.
I AB92 6§17 fastställs att om överenskommelse om säkerhet
är träffad, när den skall lämnas, storleken på
säkerheten som entreprenören skall lämna, giltighetstiden
för säkerheten och när säkerhet skall återlämnas.
Av entreprenören ställd säkerhet skall tillställas
beställaren inom två veckor efter att avtal träffats.
Säkerheten skall ha ett värde motsvarande 10% av kontraktssumman
under entreprenadtiden och nedsättas till 5% under garantitiden.
När det gäller den säkerhet som beställaren enligt
parternas avtal skall ställa sägs ingenting i AB 92 om dess
omfattning. Entreprenören bör i sitt anbud ange såväl
krav på att säkerhet skall ställas som krav på dess
storlek. Med hänsyn till att behov om nyttjande av säkerhet
normalt uppkommer i ett läge där 2 till 3 månaders arbeten
är obetalda, bör storleken ställas mot risken att behöva
utföra del av kontraktsarbetena utan ersättning. Säkerhet
som beställaren ställer bör innefatta krav på mervärdesskatt
(om sådan inte betalas på dellikvider), skadestånd vid
eventuell hävning, indexreglering och andra krav som kan bli aktuella
i en situation där utnyttjande av säkerheten kan bli nödvändig.
Skadestånd i entreprenadförhållanden
Parternas skadeståndsansvar och rätt till skadestånd
som det är reglerat i AB92.
För mer information om skadestånsrätt kan du klicka Här>>
Entreprenörens ansvar
Entreprenörens ansvar enligt AB92 är för,
- Skador på den egna entreprenaden
- Skador för material, hjälpmedel eller vara, som tillhör
beställare eller underentreprenör
- Skador på beställarens eller underentreprenörs arbete
- Skada som beror på fel i den egna entreprenaden
- Skador som drabbar beställare, sidoentreprenör eller underentreprenör
i form av egendomsskador, hinder, rubbning eller störning
- Försening d.v.s icke i tid färdigställd entreprenad
Entreprenörens rätt till skadestånd
Entreprenören har rätt till ersättning vid,
- Skador på den egna entreprenaden, och för denna avsedda hjälpmedel
- Hinder, rubbning, rubbade förutsättningar eller störning
Skador på den egna entreprenaden
Entreprenören är skyldig att leverera en entreprenad utan
fel, och utan skador.
Entreprenören har ett strikt ansvar för alla skador som drabbar
entreprenaden.
Undantag görs för skador som beror på beställaren,
genom fel i handling som beställaren tillhandahållit eller
genom beställarens brukande av entreprenaden. Det är entreprenören
som är skyldig att bevisa huruvida en skada beror på omständighet
som faller under undantagen ovan.
Produktansvar för produkten entreprenad
Entreprenaden svarar för följdskador på grund av
fel i entreprenaden.
Entreprenören svarar för följdskador på grund av
fel, under och efter entreprenadtiden, om felet har reklamerats på
rätt sätt, i rätt tid och omfattas av felansvaret. Observera
dock en skadedrabbad sidoentreprenör enligt AB92 5§4 svarar
för skador på sin egna entreprenad.
Entreprenören är enligt AB92 5§14 skyldig att ersätta
följdskada som beror på andra fel, för vilka entreprenören
svarar, till ett värde av upp till 15% av kontraktssumman.
Ansvar vid försening, Vite
Vid försening skall entreprenören utge ett skadestånd
i form av vite. Vitet skall utges som en viss procentsats på entreprenadsumman
för varje påbörjad förseningsvecka, enligt avtal
mellan parterna. Om parterna inte har avtalat om vite, utgår skadestånd
motsvarande den skada som beställaren kan visa att han lidit.
|
