Lagstiftning med anknytning till byggprocessen

"Land skall med lag byggas"

BYGGLEDARNA - vi kan entreprenadjuridiken

Lagar som direkt har med byggande att göra
Civilrätt, Avtalsrätt Skadeståndsrätt Övriga lagar


Lagstiftning med anknytning till byggprocessen
De olika lagar, och delar av rättssystemet som i väsentlig omfattning reglerar byggprocessen kommer här att behandlas översiktligt.

Plan och Bygglagen (PBL)
Plan och bygglagen innehåller bestämmelser för planläggande och bebyggande av mark. Planläggning är en kommunal angelägenhet, det allmänna sägs ha planmonopol. Varje kommun skall ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Regleringen av markens bebyggelse och tillvaratagandet av miljö och naturintressen sker genom detaljplaner. För begränsade områden av kommunen som ej omfattas av detaljplaner får områdesplaner antas. För flera kommuners samordning får regionplaner upprättas.

Bild som illustrerar vad som generellt får byggas utan bygglov.

För byggnadsarbeten finns bygglov, rivningslov, marklov. Byggnadsnämnden skall informeras om vissa arbeten genom bygganmälan och rivningsanmälan. För arbeten för vilka bygganmälan eller rivningsanmälan fordras, skall en kvalitetsansvarig anmälas till byggnadsnämnden.

Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket.

Miljöbalken reglerar hur byggandets intressen skall anpassas till miljön.

Plan och Byggförordningen reglerar vad som gäller för sakkunniga kontrollanter inom brand, samt krav på kvalitetsansvariga.

Lagen och Förordningen om Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk reglerar byggnaders 1 - bärighet, stadga och beständighet 2 - säkerhet vid brand 3 - hygien, hälsa, miljö 4 - säkerhet vid användning 5 - skydd mot buller 6 - energihushållning, värmeisolering 8 - tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga 9 - hushållning med vatten och avfall, samt krav på underhåll.

Förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) reglerar krav på funktionskontroll och kontrollanter för funktionskontroll av ventilationssystem.

Civilrätten reglerar bland annat, avtal, köp, konkurrensrätt, marknadsrätt.
Civilrätten är uppbyggd kring avtalet som rättsligt instrument. Om en konflikt uppkommer mellan avtalsparter, utgör avtalet den rättskälla där man kan hämta svaret till lösning av konflikten. Det finns vissa tvingande lagar som reglerar hur avtal får ingås och användas. Men parterna har stor frihet i hur rättssystemet skall utformas inom avtalet. När parterna i sitt avtal inte förutsett en viss konfliktssituation, eller då avtalet är ofullständigt formulerat, griper lagtexten in med förslag till lösningar. Detta sker genom så kallad dispositiv lagstiftning som gäller om inte annat avtalats.

Avtalslagen reglerar avtal och rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Avtalslagen påverkar i huvudsak formerna för avtals ingående, och inte mer än i mycket liten omfattning avtalets innehåll. Ett avtal är egentligen två rättshandlingar, ett anbud, och en accept.

Köplagen reglerar alla typer av köp som inte faller under konsumentköplagen. Köplagen är dispositiv vilket innebär att man kan förhandla bort den. Köplagen gäller ej för entreprenader inom byggprocessen.

Eftersom köplagen inte gäller för entreprenader inom byggprocessen så har man inom byggbranschen, via byggandets kontraktskommité (BKK), enats om allmänna bestämmelser och standardavtal. Du kan läsa mer om dessa avtal Här>>

Konsumentköplagen reglerar alla köp där konsument är köpare. Konsumenttjänstlagen gäller för tjänster till konsument och omfattar tjänster inom byggprocessen, såsom byggnadsentreprenader. Konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen går inte att förhandla bort, det går aldrig att sluta ett avtal som är sämre för konsumenten än vad dessa lagar anger.

Skadestånd, Skadeståndsrätt
Skadestånd är en ersättning i pengar som en skadevållande kan vara skyldig att utge till den skadelidande som drabbats av den av skadevållaren orsakade, vållade, skadan.

Lagstiftning om skadestånd finns i första hand i skadeståndslagen från 1972. Skadeståndslagen är skriven för utomobligatoriska förhållanden, det vill säga där det inte föreligger ett avtalsförhållande mellan parterna. Skadeståndslagen är en dispositiv lag, vilket innebär att det i ett avtalsförhållande är tillåtet att ändra lagens regler, till exempel genom att inskränka eller utöka skadeståndsskyldighet för en skadevållande. Så sker genom regler i standardavtal som till exempel AB92.

Utöver vad som stadgas i skadeståndslagen så förekommer regler om skadestånd i flera speciallagstiftningar, till exempel miljöskadelagen och produktskadelagen.

Skadeståndslagen bygger på grundprincipen att för skadeståndsskyldighet och därmed skadeståndsrätt förutsätts att skadan vållats genom vårdslöshet (kallas även culparegeln). Med vårdslöshet avses ett handlande eller en underlåtenhet som avviker från vad manmed rätt kan förvänta sig av en normalt aktsam, normalt förståndig person.

För skadestånd krävs att man kan bevisa vilken skada man lidit, omräknat i pengar, samt oftast att motparten varit vårdslös. Man måste kunna peka ut en vn skadevållare, och en adekvat kausalitet (ett naturligt orsakssammanhang) mellan skadevållandet och skadan. Man bör kunna beräkna vilka icke kalkylerade kostnader som vållats, och ligger till grund för skadeståndskravet.

De skador som kan ersättas är personskador - skador som drabbat en fysisk person, sakskador/egendomsskador - skador som drabbar lös eller fast egendom, förmögenhetsskador - kostnader eller förlust av inkomst. Normalt förutsätts att förmögenhetsskadan skall vara en direkt följd av person- eller sakskada för att vara ersättningsgill.

Skadeståndet skall försätta den skadelidande i samma ekonomiska situation som han skulle ha befunnit sig i om han inte lidit skadan.

Som undantag från culparegeln förekommer ibland strikt ansvar, med detta menas ansvar utan egen vårdslöshet, utan eget vållande.

För inomobligatoriska förhållanden (där avtalsförhållande råder) kan parterna i avtal ha reglerat om utökat eller inskränkt skadeståndsskyldighet.

Övriga lagar som reglerar byggandet i viss omfattning.

Förvaltningsrätten avgör bland annat vad som gäller för jäv, tillämpligt vid vissa besiktningar.

Straffrätten reglerar påföljder för lagbrott

Offentlig rätt omfattar plan och byggbestämmelser

Konkurrenslagstiftningen förbjuder i princip allt samarbete mellan företag i syfte att begränsa konkurrensen. Här inryms förbud mot anbudskarteller. Avtal som är i strid med konkurrenslagen är ogiltiga.

Många fler lagar har betydelse för byggprocessen, ovanstående är endast ett urval som kan ligga till grund som en överblick.avdrag fastighetsrenovering

Mer om Avtal och Bestämmelser
Från Upphandling till Garantitidens Slut
Entreprenadförfarandet beskrivs här från början till slut.
Mer>>

Entreprenadformer
Klicka på länken nedan för att få veta mer om olika former för entreprenader.
Mer>>

Standardavtal.
Vad är AB, ABT, ABS, AFU, AFTU?
Klicka på länken nedan för att få veta mer om standardavtal för olika former av entreprenader.
Mer>>

Vad kan man hitta vid en överlåtelsebesiktning enligt Jordabalken
Vid ägaröverlåtelse av fastigheter är köparens och säljarens åtaganden och skyldigheter reglerade i lag. En besiktning är särskilt värdefull eftersom fastighetens skick kan vara svårbedömt med hänsyn till att konstruktioner och byggnadsdelar är dolda. Läs mer om skador, rättsfall och praxis vid överlåtelser.
Mer>>

Ersättningsformer.
Vad innebär självkostnad, fast pris, löpande räkning, kostnadstak, fast arvode och centraladministration?
Klicka på länken nedan för att få veta mer om ersättningsformer vid entreprenader.
Mer>>

Referensprojekt Mer>>

Till Förstasidan.
BYGGLEDARNA, din byggkonsult. Vi upprättar handlingar, leder projekt och besiktar och...
Mer>>


©2004-2007 Byggledarna Projektpartner Webmaster Sidan får citeras om källan uppges.